Ingen kommer undan Olof Palme

Jag har precis börjat läsa Göran Greiders "Ingen kommer undan Olof Palme". Även om jag aldrig fick uppleva politikern Palme är detta en man som alltid har fascinerar mig. Kanske för att han satte den internationella solidariteten på den politiska agendan i Sverige, kanske för att en statsminister från lilla Sverige kunde göra ett så stor intryck på den internationella arena. Mina största förebilder inom socialdemokratin är Olof Palme, Anna Lindh och Jan Eliasson – alla personer som förstått att solidaritet inte är någonting som ska stanna vid Sveriges gränser.

 

Hur som helst citerade Greider Palmes legendariska ”Därför är jag demokratisk socialist” i kapitlet jag läste igår. Jag kom på mig själv att läsa högt – kanske för att det är ett sådant genialiskt stycke, kanske för att det är den bästa beskrivningen på varför jag själv är demokratisk socialist. Det mest fascinerande tycker jag är att texten är tidlös och går att relatera till utifrån dagens situation.

 

Därför är jag demokratisk socialist

Jag är en demokratisk socialist med stolthet och med glädje. Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen fast en del var oerhört rika, när jag for runt och såg en på sätt och vis ännu mer förnedrande fattigdom i Förenta Staterna, när jag som ung kom öga mot öga med kommunismens ofrihet och förtryck och människoförföljelse i kommuniststaterna. När jag kom till nazisternas koncentrationsläger och såg dödslistorna på socialdemokrater och fackföreningsmän.

 

Jag blev det när jag fick klart för mig att det var socialdemokratin som bröt marken för demokratin i Sverige, när jag fick klart för mig att det var socialdemokratin som lyft landet ur fattigdom och arbetslöshet med 30-talets krispolitik. När jag själv fick vara med och arbeta för ATP och fick möta de privilegierades socialistkampanjer när vanliga löntagare ville trygga sin ålderdom, det var det ni höll på med då.

Jag blev det under många år av samarbete med Tage Erlander då jag lärde mig vad demokrati och humanism är och med nära vänner som Willy Brant, Bruno Kreisky och Tryggve Bratteli, som riskerade livet i kampen för människovärdet. Men viktigare är att jag bestyrks i min övertygelse när jag ser ut i världen, när jag ser krigen och kapprustningen och massarbetslösheten och klyftorna mellan människor.

 

Jag bestyrks i min övertygelse när jag i vårt eget land ser orättvisorna öka, arbetslösheten tillta, spekulation och fiffel gripa omkring sig. När jag ser hur högerpolitiken i land efter land driver ut människor i arbetslöshet, slår sönder tryggheten men ändå inte löser de ekonomiska problemen. När jag ser in i den framtid de borgerliga tydligen har att erbjuda där löntagarna ska bli fattigare och de rika rikare, där den social tryggheten blir bräckligare och lyxbåtarna fler, där solidariteten blir svagare och egoismen starkare, där de starka kan ta för sig och de svaga får ta skeden i vacker hand. Visst är jag en demokratisk socialist.

 

Jag är det med stolthet över vad denna demokratiska socialism har uträttat i vårt land, jag är det med glädje för jag vet att vi har viktiga arbetsuppgifter framför oss efter det borgerliga vanstyret. Och med tillförsikt, för nu vet människorna vad som händer med jobben och tryggheten och stabiliteten när högerkrafterna har ansvaret.

 

Jag är det på sätt och vis med ett roat leende för jag vet att den moderna svenska historien är full med värdefulla reformer som ni har skildrat som elak socialism men sedan slåss ni om att få äran av reformerna när människorna fått erfarenhet av vad den betyder. Visst är jag demokratisk socialist; som Branting, när han genomförde rösträtten; som Per-Albin när han bekämpade arbetslösheten på 30-talet och talade om Folkhemmet; som Erlander när han byggde ut den sociala tryggheten och ATP.

 

Det handlar om solidaritet och omtanke människor emellan.

 


Van Rompuy

 
Idag åkte jag hiss med Europeiska rådets ordförande, bara sådär! Min spontana känsla var att han såg alldeles för lugn och utvilad! Men, vad finns det att stressa upp sig över? 
 

Den näst sista veckan

Heldag och helt slut. Lyckades få någon form av attackhuvudvärk vilket gjorde sista mötestimman outhärdlig. Men, efter när jag kom hem och käkat ett piller och sovit en halvtimme kände jag mig som ny! Men, det finns roligare sätt att starta veckan på!

Detta är alltså min näst sista vecka i Bryssel. Måste verkligen säga att det är skönt att för en gångs skull slippa känna ångest när man flyttar någonstan. Jag känner att jag har gjort mitt i Brysell (för denna gång?) - man ska aldrig säga aldrig. 21.30 den 15 juni är jag tillbak till Göteborg för en sommar med en massa trevligheter inplanerat - midsommar (och också min födelsedag), almedalen, nytt jobb, besök från päronen+bror, Luleå resa och att bara vara i underbara Göteborg!  
 
Jag är glad och stolt över mig själv att jag tog beslutet att flytta 125 mil till söderut, trots att det var extremt obekvämt. Denna erfarenhet är ovärderlig och hade varit omöjlig att få på Göteborg Universitet. Så, klapp på axeln till mig och alla ni andra som gör saker som man vanligtvis inte gör! 

Nu blir det dusch och tidig kväll för att orka upp imorgon, efter möte kommer rapport som vi säger i Bryssel... 
 

And that's why I love living in Sweden

 

Inspirerande dag!

Idag har varit en sådan där härligt inspirerande dag! 
 
Började dagen med att delta på en medlingskonferens på Europa parlamentetet, superntressant. Ämnet var hur EU ska förbättra sin kapacitet som medlare. Det mest intresanta var att det var deltagare från alla "nivåer" , Kalle B gjorde ett inhopp och berättade bla om sin tid i Kosovo och framtidens utmaningar där han betonade att EU kan göra med vad gäller frusna konflikter (ex Georgien, Transnistrien). Sedan fanns det EUSR - EU special Representatives från en massa delar av världen som berättade om den politiska kontexten de verkade i. Dessutom deltog tankesmedjor och NGO:s för att "gräsrotsnivån" skulle representeras. 
Helt klart en intressantförmi
ddag!
 
Efter fick jag veta att en av mina största förebilder skulle delta i ett möte och fick glädjande nog följa detta. EXTREMT inspirerande.
(medling kunde de, men inte stavning) 
 
 
 
(Kalle B) 
 
Avslutade dagen med ett hårt pass i gymmet och nu puttrar min thai-inspirerade soppa på spisen, mums!

Vad tror du händer när medborgarna inte orkar mer?

 

Free as a bird

Nu kommer jag bli så där galet dagvild igen, jag vet inte vad denna dag kallas, är det annandag pingst? Hur som helst har jag varit ledig idag (var inte oroliga ni är lediga på nationaldagen- inte jag). Vädret i Bryssel är som oftast rätt dystert så jag har passat på att göra bort lite skoluppgifter och bokat resan hem (21.30 den 15 juni är jag göteborgare igen).
 
I övrigt har det varit rätt lugnt på jobbet med anledning av strejk på rådet och brist på mötesrum. Jag måste säga att det är ett märkligt system att  det inte går att styra om mötena någon annanstans, allt som skulle ha tagits upp denna period kommer skjutas fram till juli som redan är en arbetssam period. Men, what to do? 

Har gått och blivit med lagerjobb, japp, Mölndal it is, 4 veckor i sommar. Så det kommer bli en kombination av Max och lagerarbete i sommar varvat med allt roligt som jag ska göra. Trots de vidrigt tidiga mornarna jag kommer utsättas för måste jag säga att det är rätt gött att skifta till handelsavtalet istället för restaurangavtalet. Ny erfarenhet och nya perspektiv - som alltid berikande. 
 
Well, 24 dagar kvar i Bryssel, helt sjukt. Nu ska jag duscha sedan väntas skypedate med Emelie!
 
 
Adjöken!

Det finns minst 1000 anledningar till men jag hoppas ni förstår poängen.

http://trettiotreanledningar.squarespace.com

Workers Youth Festival

Jag har som skrivit tidigare spenderat långhelgen i Dortmund på Workers Youth Festival. Ska jag vara ärlig åkte jag dit utan några förväntningar men måste erkänna att det blev bästa helgen på länge! Har fått möjlighet att diskutera politik med människor från hela världen. Nepal, Thailand, Kenya, Venzuela, Tyskland, Frankrike, Västsahaara, Georgien och Palestina är bara några exempel. Får inte heller glömma våra danska kamrater - min danska hörförståelse har onekligen blivit bättre under helgen! Har givetvis fått träffa en massa SSU:are också som jag lyckligtvis vet att jag kommer stöta på i framtiden! 
 
 
 
Det var alltså med lätta steg jag gick till jobbet imorse efter en mycket bra helg. En arbetsdag som var relativ lugn, möte och rapportskrivning som avslutades med ett gympass!  Därefter har jag inte gjort mycket, lagat min nya specialare - kikärtsgryta med massa chili, nomnom! Nu ska jag lägga mig och slappa framför någon bra och lättsam TV-serie!
 
Lev och må kamrater!

Så bra!

 

Off to Germany

Ursäkta för dålig uppdatering - det formas en vardag även i Bryssel vilket innebär att veckorna ser rätt likadana ut. Givetvis skiljer sig mötesagendorna åt men har man tystnadsplikt så har man.
 
Imorgon ska jag i alla fall göra någonting annorlunda, jag ska åka till Dortmund och delta i Workers Youth Festival med SSU - har egentligen inte reflekterat särskilt mycket över att jag ska åka men när jag satte mig ner och kolla igenom hemsidan insåg jag att det kommer bli grymt! 3000 deltagare och en massa intressanta seminarium (talman Shultz och Sahlin ska bland annat delta)! Framförallt ska det bli kul att diskutera med likassinnade människor, den politiska kampen är verkligen någonting jag har saknat här i Bryssel.

Inser att tiden fortsätter att flyga fram, har 1 månad och 1 vecka kvar av praktiken - helt sjukt! Har definitivt fått perspektiv på tid, 5 månader är ingenting. Får du en chans som jag har fått, tveka inte - gör det bara! Ska insupa allt jag kan den sista tiden, har till och med börjat finna charmen med Bryssel - okej vädret spelar en stor roll! 
 
Well, off to Germany! Ha en bra långhelg alla! 

Förresten, tänk vad härlig om alla veckor var tredagarsveckor!:) 
 
Adjö

Politik och idrott – är dessa förenliga?

Idag startade jag dagen med att lyssna på P1 där bland annat en representant från ishockey förbundet deltog, han betonade att politik och idrott inte ska blandas ihop vilket jag delvis kan skriva under på. Inlägget gjordes som en följd av ingripandet i VM-matchen mellan Tjeckien och Belarus där den traditionella vit-röda belarusiska flaggan inte fick visas. Flaggan betraktades som en politisk symbol och är därför inte tillåten på läktaren.

 

Min första tanke var att detta är totalt fel. Efter att ha ägnat en termin av mitt liv åt att fördjupa mig i den belarusiska politiska kontexten och historien vet jag att den officiella Belarusiska flaggan infördes efter en mycket omdiskuterad folkomröstning 1995 – en folkomröstning som dömdes ut av det internationella samfundet för att vara odemokratisk.

 

I och med den splittrade identiteten i Belarus (pro vs anti rysk identitet) kan jag tänka mig att olika delar av befolkningen identifierar sig med olika flaggor. Oavsett vilket tycker jag inte att det svenska ishockey förbundet har rätt att besluta vilken flagga som vilken person har rätt att identifiera sig med. Vilka signaler sänder det ut egentligen?

 

Idrott är för mig en helig sak, och många gånger ett viktigt verktyg där människor som vanligtvis tar till vapnet mot varandra kan kämpa mot varandra ett humant sätt. Kanske är det just därför man inte ska blanda ihop politik och idrott- deltagarna är där för idrotten inget annat.

 

Inför det kommande världsmästerskapet i Belarus 2014 anser jag att de svenska politiska företrädarna och regeringschefen ska göra ett tydligt ställningstagande genom att inte besöka mästerskapet. Samtidigt tror jag det är viktig att svenska ishockeylandslaget deltar i mästerskapet- just därför att politik och idrott inte är samma sak.  

 

Jag vet att det finns kampanjer som bl.a. Don’t Play with the Dictator som menar att mästerskapet är en del av Lukaschenkos förtryckande regim och ett sätt för honom att stärka regimen. Jag är kluven, att ett världsmästerskap hålls i en stängd diktatur kan bidra till insynen i landet öppnas upp inte bara för oss, utan även för den belarusiska befolkningen, men samtidigt ligger det mycket i budskapet kampanjen förmedlar. Detta är en komplicerad fråga som gång på gång kommer upp på agendan. Det är svår att säga konkret vad som är helt rätt och helt fel men frågan bör definitivt inte sluta diskuteras.  

 


De kommer aldrig vara över för mig!

 
Håkans nya album, än en gång- eufori! Fick för första gången göteborgskänslor i efter en utekväll i Bryssel, mycket bra! 
God natt!

Onsdag

Förlåt för min frånvaro, jag har haft heldagsmöten hela veckan så när jag kommer hem är inte prio ett att sitta och pilla på datorn!  De senaste två veckornas komplicerade fråga är nu i hamn godkänd av alla 27 medlemsländer, TJOHO!  Det var lycka när jag kom till jobbet i måndags och insåg att jag inte behöver ägna en tanke åt detta på ett bra tag! Nu är det annat på agendan vilket är skönt, CIVKOM är verkligen en omväxlande arbetsgrupp allt från horisontella frågor (krishanterings procedurer exempelvis) till mer konkreta frågor hur missionernas mandatimplementering går och vilket fokus de bör ha i framtiden. Globala utvecklingsstudier året på Göteborgs Universitet har verkligen givit mig kött på benen; lokal ägarskap, hållbarhet, mänskliga rättigheter och genus är några av begreppet som jag dagligen stöter på och som vi djupgående diskuterade under studierna.

Förutom detta har jag fullt upp med att studera Projektledning, knäpp som jag är har jag fått för mig att läsa en 7,5 HP nätkurs i Projektledning. Än så länge går det bra, har lämnat in min första inlämningsuppgift och imorgon kommer gruppuppgiften färdigställas.

När det kommer till Bryssel har staden helt klart blivit bättre med vårens intåg, det är fortfarande en pluttig stad, men jag måste säga att det är extremt vackert med alla parker när alla blommor slagit ut. (Förlåt- pensionärsvarning). Det var 20 grader varmt när jag gick från jobbet vid åtta idag, det är inte ofta det händer i Sverige vid denna årstid!
 
Well, nu ska jag börja packa inför hemresan mot Göteborg där batterierna ska laddas inför de sista 6 veckorna av praktiken. Lev och må!
 
 

Stoltenberg, the man!

 
 
George W. Bush 9/11: "We will hunt you down"
 
 
Jens Stoltenberg 22/7: "Svaret på angrepene må være mer demokrati og mer åpenhet"

RSS 2.0